Lewy body demens faser och symtom

Lewy body-demens är en hjärnsjukdom som utvecklas långsamt över tid. Den uppstår när särskilda protein, så kallade Lewy-kroppar, ansamlas i hjärnan och skadar nervceller. Många blandar ihop Lewy body demens faser med Alzheimers eller Parkinsons, men sjukdomen har sina egna kännetecken. Det är viktigt att förstå hur den utvecklas för att kunna ge rätt stöd och vård.

Hur sjukdomen utvecklas i tre stadier

Lewy body-demens utvecklas i tre tydliga faser, men symtomen fluktuerar och kan variera dag för dag. I den tidiga fasen märker personen milda symtom som påverkar vardagen lite. Minnessvårigheter dyker upp, liksom konstiga synupplevelser. Människan kan ofta sköta sig själv men blir trött och förvirrad lättare än vanligt.

Under mellanfasen blir symtomen tydligare och hjälpbehovet ökar. Personen kan få svårt att klara vardagliga sysslor som att bada eller laga mat. Stelheter och långsammare rörelser gör det svårare att röra sig. Humöret kan bli deppigt, och hallucinationerna blir vanligare (detta kan vara rätt skrammande för familjen).

I den sena fasen är personen helt beroende av vård. Rörelseförmågan minskar drastiskt talet blir svårare, och minnesförlusten är omfattande. Många behöver då bo på ett äldreboende eller få intensiv hemvård.

De symtom du behöver känna till

Lewy body-demens har särskilda symtom som skiljer den från andra demensformer. Visuella hallucinationer är mycket vanliga personen kan se djur, människor eller föremål som inte finns där. Det är inte en psykos utan en följd av hjärnans skador.

Sömnstörningar är ett stort problem. Många agerar ut sina drömmar på natten, skakar ben eller blir mycket oroliga. Dagtid kan personen vara dåsig och stara tomt framför sig.

Motoriska problem liknar Parkinsons stelhet i musklerna, skakningar och balanssvårigheter. Dessa gör att fallrisken blir hög. Minnesproblemen liknar Alzheimers men utvecklas långsammare i början.

Vad kan man göra för att lindra symtomen

En medicin som ofta hjälper är rivastigmin, som förbättrar hjärnans kemiska balans. För rörelseproblem kan levodopa användas, en medicin från Parkinsonsvården. En läkare bör alltid välja mediciner försiktigt eftersom de kan påverka varandra.

Utan mediciner finns mycket man kan göra. Motion som promenader stärker kroppen och humöret. Musikterapi lugnar många personer och minskar oro. En bra sömnrutin mörkare sovrum, mindre kaffein på dagen kan förbättra nätterna.

Hemvård eller dagverksamhet ger personen sysselsättning och kontakt med andra. I senare stadier blir hospicevård aktuell för att säkra lugn och värdighet.

Kontakta din läkare för att diskutera vilken behandling som passar just din situation. Varje person är unik, och en läkare kan ge råd baserat på sjukdomens utveckling.